Till startsida

Ett samarbete mellan Umeå universitet, Stockholms universitet, Linnéuniversitetet och Göteborgs universitet

Havsmiljöinstitutet föreslår ny struktur för den marina miljöövervakningen

Nyhet: 2010-05-27

I årets rapport till regeringen reflekterar Havsmiljöinstitutet över hur kunskapsförsörjningen till den nya myndigheten för havs- och vattenmiljö bör se ut. I rapporten framhävs bland annat vikten av att väva ihop resultaten från den traditionella miljöövervakningen med beståndsuppskattningar av fisk.

– Samsynen på hur fisk och fiske hänger ihop med resten av havsmiljön saknas i stort sett idag, säger Åke Hagström, chef för Havsmiljöinstitutet, som har ett samordnande kansli vid Göteborgs universitet.

Havet är en resurs med stora värden för många människor. Ett långsiktigt hållbart bruk av havet kräver en effektiv förvaltning. Att förvalta havet betyder insatser för att vårda, planera och åtgärda brister. För att få en frisk havsmiljö måste tillståndet i olika havsområden kunna kartläggas och klassificeras. Klassas tillståndet för en viss miljöfaktor som gott, behövs inga insatser. Är tillståndet däremot måttligt eller dåligt behöver åtgärder sättas in.

Dagens system för att övervaka havsmiljön har utarbetats under lång tid, i huvudsak under ledning av Naturvårdverket. Övervakningen ger ovärderlig information som används för att beskriva förändringar i miljön. Men med ett ökat utnyttjande av havet för fiske, vindkraft rekreation med mera, har även behovet av att planera havsresursen ökat. Regeringen har därför beslutat att upprätta en ny myndighet för havs- och vattenmiljöfrågor, där delar av Fiskeriverkets och Naturvårdsverkets verksamhet kommer att ingå.

– För att säkra kunskapsförsörjningen till den nya myndigheten behövs strukturförändringar i den marina miljöövervakningen, säger Åke Hagström.
Målet med havspolitiken är att uppnå en samlad förvaltning av hela den marina miljön. Det innebär att krav på resursutnyttjande samt uppfyllandet av olika EU-direktiv och nationella åtaganden måste vägas samman. För att kunna göra det krävs planeringskartor. Därmed uppstår behovet av att klassificera miljötillståndet enligt fastställda bedömningsgrunder.

Resultaten från miljöövervakningen behöver i större utsträckning än idag levereras i form av statusklassificeringar. Miljöövervakningen behöver också anpassas för att snabbt kunna mäta nya saker, till exempel när ett nytt miljögift upptäcks i havsmiljön. Samtidigt får behovet av snabba förändringar inte komma i konflikt med behovet av långa tidsserier.

– Sammanhängande data från långt tillbaka i tiden behövs till exempel för att kunna bedöma effekterna av ett förändrat klimat. Men serierna behöver kompletteras med ett system för återkoppling via riktade forskningsinsatser. Detta saknas i stort sett idag, säger Åke Hagström.

Regeringen har meddelat att Havsmiljöinstitutets roll som samordnare för forskning och miljöövervakning ska göras ännu tydligare framöver.

För mer information, kontakta:
Åke Hagström, chef för Havsmiljöinstitutet
Tel: 031-786 64 60, Mobil: 0766-18 64 60, ake.hagstrom@havsmiljoinstitutet.se

Ladda ner rapporten i pdf-format
 

AV:
031-786 65 60

Kontaktinformation

Havsmiljöinstitutet

Box 260, 405 30 GÖTEBORG

Besöksadress:
Seminariegatan 1F

Telefon:
031-786 6561

Till sidans topp

© Havsmiljöinstitutet, Box 260, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 6561, Kontakt

| Karta