BaltSeaPlan

Östersjön är ett innanhav med bräckvatten som kännetecknas
av unika geografiska och miljömässiga förhållanden. Östersjöområdet är också en dynamisk ekonomisk region, där olika sätt att bruka havet som sjöfart, fiske, vindenergi eller mineraluttagning tävlar allt intensivare om ett begränsat sjöområde. Länderna runt Östersjön har gått samman i det gemensamma projektet BaltSeaPlan för att på bästa sätt kunna planera användandet av Östersjöns havsområden.

Projektet BaltSeaPlan (2009-2012) delfinansieras med 3,7 miljoner € genom EU:s Östersjöprogram. Projektet ska följa EU:s Maritima Policy genom att stötta införandet av en integrerad fysisk havsplanering och framtagningen av nationella havsstrategier i partnerländerna.

Havsmiljöinstititutet deltar i det svenska arbetet med BaltSeaPlan på uppdrag av Naturvårdsverket. Arbetet innebär en analys av Sveriges havsplanering och relevanta strategier hittills samt rekommendationer för att utveckla havsplaneringen vidare. I Sverige är även en ny havsplaneringslag under upprättande. 

Havsplanering - en komplex process

Havsplanering handlar om vad som får göras och inte göras inom olika havsområden. Fysisk havsplanering (Maritime Spatial Planning, MSP) är ett relativt nytt verktyg. Det kan jämföras med fysisk planering på land, men havets speciella karaktär gör processen än mer komplex. Beroende på de många kopplingarna mellan land och hav, så betraktas land- respektive havsytor som lika viktiga i arbetet med fysisk havsplanering.

Med hjälp av fysisk havsplanering kan nyttjandekonflikter identifieras och hanteras och man kan finna synergier mellan olika aktiviteter för att åstadkomma ett mera hållbart bruk av havet. Integrerad fysisk havsplanering är både en plan och en cyklisk process, där det finns ett problem som måste lösas.

Genom att definiera problemet kan man komma fram till olika lösningsförslag. Sedan bestämmer man sig för ett alternativ om vad som ska prioriteras eller förbjudas inom ett visst område. Det kan exempelvis röra sig om fiske eller havsbaserad vindkraft, där man behöver ta hänsyn till en rad olika intressen, exempelvis sjöfart eller miljöaspekter. Ekologiska, ekonomiska och sociala målsättningar måste balanseras.

Ett samarbete för Östersjöns bästa

I projektet BaltSeaPlan ska deltagarländerna utveckla och testa planinstrument i utvalda områden och därmed öka förståelse för införande och verkställande av en mera sammanhållen fysisk havsplanering i hela Östersjöområdet.

BaltSeaPlan täcker följande viktiga steg för fysisk havsplanering:

• Sammanställning av befintlig information om människans aktiviteter och biologiska förhållanden i Östersjön.
• Identifikation och åtgärdande av informationsbrister för en sammanhållen fysisk planering. Främjande av datautbyte i enlighet med EU:s INSPIRE direktiv.
• Förslag på nationella strategier för att utveckla fysisk havsplanering i Östersjön baserat på analys av nationella ramverk, metoder och sektorsrelaterade planering.
• Utveckling av en gemensam vision som inkluderar ömsesidigt samarbete.
• Demonstrationsprojekt där tillämpning av fysisk havsplanering, som testas i några utvalda områden, utspridda i de olika ländernas territorialvatten.
• Informationsarbete och kapacitetsbyggande för havsplanering på alla nivåer: deltagande av intressegrupper och beslutsfattare genom dialogskapande planering, workshops och konferenser.
• Förberedande av policyriktlinjer och rekommendationer för att utveckla havsplanering i Östersjöområdet.

Alla BaltSeaPlan partners strävar efter att utveckla nationella visioner och mål för att använda och utveckla Östersjön. Baserat på det nationella arbetet i respektive land förbereds en gemensam vision för hela området.  De nationella visionerna baseras på nationella system, metoder och sektoriella strategier som påverkar användandet av havet, såsom energi, fiske, transport, turism och naturvård. Visionerna bearbetas för att gynna en nationell debatt över sektorsgränserna och för att diskutera mål med att använda vissa havsområden. Med de nationella visionerna som bas byggs så en gemensam bred vision upp.

Sammanställning av data om människans aktiviteter identifierar de biologiska förutsättningarna för dessa aktiviteter. Men det finns informationbrister, datautbytet mellan länderna behöver stärkas. Genom BaltSeaPlan-projektet utvecklas nu en gemensam databas.

Kontaktperson på Havsmiljöinstitutet: Andrea Morf