Hoten mot havet värderas olika

Sveriges befolkning trivs vid hav och kust. Enligt en landsomfattande enkät utförd av SOM-institutet trivs människor i allmänhet bättre där och i skogen jämfört med i insjöområden, jordbruksområden, fjällen, storstäder och småstäder. Men allmänheten upplever också att havets miljö är hotad.

När deltagarna i enkäten fick bedöma hur allvarligt de ser på olika hot mot Sveriges havsmiljö så ansågs flera hot vara ganska eller mycket allvarliga. Allra högst rankades ”giftutsläpp från industrin”.

Myndigheterna och politikerna gör uppenbart en annan prioritering än allmänheten. Sedan algblomningarna och säldöden i slutet av 1980-talet riktade strålkastarna mot havsmiljön så har myndigheternas aktionsprogram för havet mer och mer inriktats på övergödningsfrågan. Detta märks inte minst i det nuvarande arbetet på att återge Östersjön, Öresund och Kattegatt god ekologisk status. I november 2007 fattade Östersjöländernas miljöministrar och representanter för EU-kommissionen beslut om en gemensam åtgärdsplan, Baltic Sea Action Plan (BSAP). Sveriges åtaganden inom denna plan innebär att nästan alla resurser läggs på att minska tillförseln av växtäringsämnen.

Bland forskarna kan man se en liknande trend. Övergödning och klimatförändringar får numera betydligt större uppmärksamhet än industrins utsläpp av organiska miljögifter och tungmetaller. Utfiskning är en annan fråga som fått ökad uppmärksamhet.

Enkäten, som upprepats såväl 2008, 2009 som 2010, visar också att olika grupper av befolkningen tycker anmärkningsvärt lika i havsmiljöfrågor. Det finns inga nämnvärda skillnader mellan kvinnor och män eller mellan olika åldersgrupper. När man jämför personer som bor i inlandet med befolkningen i olika kustnära områden så gör de också nästan identiska bedömningar av hur allvarliga hoten mot havsmiljön är. Det verkar alltså inte vara de egna upplevelserna av havet där man bor som avgör hur människor värderar hoten. Tvärtom tycks bedömningarna grunda sig på en mer enhetlig källa. En möjlighet är att det är mediabilden av havsmiljön som styr hur människor har svarat.

Kontakt: Eva-Lotta Sundblad och Anders Grimvall