Sjöfarten påverkar Sveriges havsmiljö

Sjöfarten kring Sverige är betydande och spelar stor roll för samhället. I dagsläget är tillgången begränsad när det gäller regelbundet insamlad statistik som kan användas för att beräkna hur sjöfarten påverkar havsmiljön. En fråga är hur stor påverkan sjöfarten har på de marina ekosystemen och hur det går att styra.

Sjöfart till och från Sverige

Sjöfartens andel av de totala svenska godstransporterna  på svenskt territorialvatten uppgick till ungefär 38 procent år 2008. Den enskilt största mängden gods som hanteras i Sverige är råolja och petroleumprodukter från utlandet. Produkterna utgör två femtedelar av allt gods.

Efter en nedgång i samband med lågkonjunkturen år 2009 har godshanteringen i hamnarna ökat med 13 procent under år 2010. Den totala godsmängden till och med tredje kvartalet 2010 var preliminärt 135 miljoner ton. Den inrikes sjöfarten utgör endast en mindre del av hamnarnas verksamhet.

De största hamnarna finns i södra Sverige och de hanterar drygt hälften av det gods som transporteras via fartyg (se diagram nedan). De största hamnarna på Sveriges ostkust är Luleå, Oxelösund, Karlshamn, Stockholm och Gävle.

De två största passagerarhamnarna är Stockholm och Helsingborg med vardera ca 7 miljoner passagerare 2009, vilket motsvarar cirka 28 procent av trafiken. Ystad, Visby och Göteborg är storleksmässigt de tre närmaste passagerarhamnarna med cirka 1,4 miljoner passagerare vardera årligen.

Internationell trafik på Östersjön

Sjöfarten på Östersjön är betydande och har ökat stadigt det senaste decenniet. Mer än 2000 större fartyg är ständigt till sjöss i Östersjön. Utöver containertrafiken står transport av olja för en betydande del av trafiken.

Ett enkelt sätt att i realtid följa fartygstrafiken på Östersjön är via AIS (Automatic Identification System) på olika webbsajter. www.marinetraffic.com är ett exempel.

Sjöfarten påverkar miljön

Att sjöfarten tar fysiskt utrymme i anspråk såväl över som under vattenytan är uppenbart. Påverkan kan uppfattas som tillfällig eftersom fartyg flyttar på sig. Men i takt med att fartygen blir fler och farlederna används allt mer så påverkas fler områden mer eller mindre permanent. Påverkan från sjöfarten på miljön betraktas ofta som relativt begränsad jämfört med till exempel lastbilstrafik. De totala utsläppen av koldioxid från sjöfarten utgör ungefär 1/40 jämfört med vägtrafikens utsläpp i Sverige år 2010. Sjöfarten kan därför även betraktas som ett bra transportsätt ur klimatsynpunkt. Men det finns andra aspekter av sjöfarten som inte är lika positiva. Sjöfartens förbränning av svavelhaltiga dieseloljor utgör en stor källa till utsläpp av svaveloxider. Utsläppen av kväveoxider från sjöfarten har ökat en längre tid, även om skattningarna är osäkra. Därutöver finns bland annat utsläpp av mikroskopiskt små partiklar.

Det finns även emissioner under vattenytan. Oljespill och oljeutsläpp samt de negativa effekterna som finns av båtbottenfärg hör till de mer kända problemen. Utsläpp av barlastvatten medför att främmande arter riskerar att introduceras i ekosystem där de inte hör hemma.

Även utsläpp av avloppsvatten från färjor och kryssningsfartyg påverkar havsmiljön. I Finska viken är de årliga fosforutsläppen från fartyg en betydande utsläppskälla.

Mycket av bullret från sjöfarten är lågfrekvent och har därmed lång räckvidd. Buller transporteras såväl över som under vattenytan.

Inom de flesta av ovanstående störningsområden finns det idag begränsad tillgänglighet till regelbundet insamlad statistik. Däremot görs rapporter på uppdragsbasis. Men mer tidsserier och data förväntas att bli tillgängliga. För luftemissioner lagrar SMHI data som planeras bli tillgängliga för svenska regionala myndigheter under 2011.

Samarbete kring samhällsfrågorna

Sjöfarten har många miljömässiga konsekvenser men det är komplicerat att tydliggöra sambanden och värdera dem. Det är även svårt att från svenskt håll åtgärda problemen eftersom en stor del av trafiken sker internationellt och med fartyg som inte är kopplade till vårt land eller våra grannländer.

Att det är av vikt att miljöbelastningen är så låg som möjligt är okontroversiellt – frågan är hur stor påverkan sjöfarten står för och vilka förändringar samhället kan behöva genomföra för att prioritera ekosystemen? En nödvändig nyckel till framgång är att länderna kring Östersjön och Västerhavet enas om hur de ska agera för att reducera påverkan på havsmiljön. Nya regler för sjöfarten inom Östersjön hanteras av såväl FN:s sjöfartsorgan IMO (International Maritime Organization) som av EU. Ett aktuellt exempel är reglerna för sjöfartens luftutsläpp.

Kontakt: Eva-Lotta Sundblad