Till startsida

Ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Workshop i skrovrengöring av fartyg i vatten

Metoder, miljöeffekter och kunskapsläge

På initiativ av Havsmiljöinstitutet och Havs- och vattenmyndigheten samlades representanter från bransch, rederier, kommuner och hamnar den 21 mars för ett givande kunskapsutbyte kring skrovrengöring.

Syftet med workshopen var att skapa en bättre förståelse för metoder, miljöpåverkan och regelverk och därmed få en samlad bild över skrovrengöring på fartyg i Sverige. Frågor som diskuterades under dagen var hur man utför rengöring på bästa miljövänliga sätt, vilka riktlinjer som finns och bör finnas och hur dessa skiljer sig åt inom Sverige.

Påväxt på fartygsskrov är både ett ekologiskt och ekonomiskt problem. Ett skrov bevuxet med exempelvis havstulpaner eller alger innebär att bränsleförbrukningen ökar och därmed också fartygets miljöpåverkan. Skrov med biologisk påväxt kan dessutom föra med sig främmande och invasiva arter in i nya vatten. Olika typer av båtbottenfärg används för att skydda skroven mot påväxt. Det finns dels biocidfärg med koppar som verksamt ämne samt silikonfärg som gör det svårt för organismer att få fäste. Att rengöra och hålla fartygsskrov rena är komplicerat. Om hanteringen inte sker på ett miljövänligt sätt riskerar biologiskt material med främmande arter och även giftiga ämnen från bottenfärger hamna i vatten och sediment.

Det saknas idag underlag för att räkna ut hur mycket biocider, främst koppar, som läcker ut vid rengöring. Normalt frigörs mer koppar ju saltare vattnet runt fartyget är. I ett aktuellt treårigt projekt där Chalmers tekniska högskola, SSPA och Göteborgs Universitet ingår ska man utvärdera utsläpp av biocider från båtbottenfärger vid skrovrengöring. Resultaten ska i förlängningen utgöra ett stöd för hamnföretag och kommuner när de ska bedöma halter av koppar i hamnvattnet och därefter skapa regler för miljöfarlig verksamhet.

Färjor, tank- och containerfartyg skiljer sig åt i hastighet, liggtider och antal destinationer. COMPLETE är ett pågående EU-projekt som tittar på metoder att anpassa de system som idag används inom skrovrengöring, utifrån det specifika förhållande som ett fartyg befinner sig i. Projektet söker internationella samarbetspartners runt Östersjön för att kunna ta ett gemensamt grepp på att förbättra havets miljötillstånd och bjuder in till en konferens kring ämnet i maj 2019.

Undersökningar har visat att främmande arter från sjöfarten kommer lika mycket från barlastvatten som från själva fartygsskroven. Men där det finns internationell reglering för barlastvatten saknas det idag motsvarande styrning för att motverka invasiva arter på skroven. Bland föredragshållarna fanns representanter från hamnarna och miljöförvaltningarna i våra tre största städer och de framhöll alla behovet av en enad nationell reglering utifrån lokala förutsättningar.

Detta för att underlätta processen - möjliggöra en tidig och tydlig kommunikation med de som rengör skroven och för att kunna ta bästa möjliga hänsyn till miljön. De miljöförvaltningar som deltog på workshopen klassar skrovrengöring som miljöfarlig verksamhet i enlighet med miljöbalken, ändå är verksamheten inte anmälningspliktig. Reglerna vid skrovrengöring skiljer sig åt mellan kommuner och hamnar. Exempelvis tillåter Miljöförvaltningen i Göteborg rengöring på fartyg med båtbottenfärg innehållande biocider, medan man i Malmö inte gör det.

De utförare som deltog på mötet berättade att det finns ett stort intresse för skrovrengöring och att detta hänger ihop med den ekonomiska nyttan i att hålla energiförbrukningen på en låg nivå. När drivmedelspriserna var högre för ett par år sedan var därför intresset för skrovrengöring också det. Tekniker som används är både högtryck och borstar som förs över skrovet, av dykare eller fjärrstyrd undervattensrobot (ROV). Det material som frigörs samlas upp och lämnas till förbränning. Skrovrengöring utförs vid kajer och allt oftare vid ankarplatser en bit ut från hamn.

För redare är skrovrengöring ett sätt att öka energieffektiviteten utan att behöva docka fartyget. Det ger dem också en möjlighet att sänka sin klimatpåverkan. Alla fartygstyper kan använda skrovrengöring, det som styr tillämpning är bland annat den rutt som fartyget går och vilken bottenfärg man använder.

Workshopen i skrovrengöring var ett tillfälle för representanter från olika grupper att mötas och ställa frågor till varandra och för att reda ut vilka miljöutmaningar skrovrengöring står inför. Det var ett steg i arbetet för att underlätta för de som aktivt jobbar med fartygsrengöring och för de myndigheter och kommuner som ger tillstånd. I en avslutande diskussion uttrycktes önskemål om ökad kunskap kring hur skrovrengöring påverkar miljön och möjligheterna till att minska denna.

Sammankallande:
Eva-Lotta Sundblad, Havsmiljöinstitutet
Fredrik Lindgren, Havs-och vattenmyndigheten

Ladda ned presentationerna från seminariet

Deltagare

  • Kemikalieinspektionen
  • Miljöförvaltningen Göteborgs Stad
  • Miljöförvaltningen Malmö Stad
  • Miljöförvaltningen Stockholms Stad
  • Chalmers tekniska högskola
  • Linnéuniversitetet
  • YRGO
  • Copenhagen Malmö Port
  • Göteborgs Hamn
  • Svensk Sjö Entreprenad FROG
  • Ecosubsea
  • DG Diving Group
  • ForSeaFerris
  • Sveriges hamnar, Transportföretagen
  • SSPA
  • Vald. Andersons Shipagency
Sidansvarig: Tina Johansen|Sidan uppdaterades: 2019-04-10
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?