DN granskar sillfisket i Östersjön | Havsmiljöinstitutet
Länkstig

DN granskar sillfisket i Östersjön

Publicerad

Ett fåtal stora fartyg från västkusten stod för 73 procent av sillfisket i Östersjön 2018–2022, visar DN:s granskning. Docent Henrik Svedäng, vetenskaplig samordnare på Havsmiljöinstitutet, uttalar sig i artikeln och uttrycker sin oro över förändringen i Östersjöns ekosystem, där sillen är en nyckelart.

I dag är det nio familjer från Bohuslän som dominerar svenskt fiske, visar DN:s granskning. De äger inte bara de största svenska båtarna, utan också en betydande del av den danska fiskeflottan, och därutöver fiskeindustrier i Finland och Polen. Av all svenskfångad sill och strömming som fiskades i Östersjön och Bottniska viken mellan 2018-2022 togs 73 procent upp av båtar som tillhör de här familjerna, enligt DN.s sammanställning.

Strömmingen – en nyckelart i Östersjöns ekosystem, som förbinder de små organismerna med de stora i havets näringsväv – tunnas ut längs kusterna. Ju mer det fiskas, desto lägre blir medelåldern och storleken. De som fiskar längs kusterna beskriver hur de knappt får någon strömming längre – och de som ändå fångas är små. 1974 gjordes den första vetenskapliga uppskattningen av mängden sill i centrala Östersjön. Sedan dess har 77 procent försvunnit. I västra Östersjön – mellan Sveriges sydspets och Tyskland – tycks ett helt bestånd ha utplånats och där råder nu fiskestopp. Längst i norr, i Bottniska viken har nivåerna sjunkit till 60 procent av nivåerna som fanns i början av 90-talet.

Henrik Svedäng, vetenskaplig samordnare på Havsmiljöinstitutet och forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, är oroad.

– Förändringen sker i en sådan rasande hastighet nu att naturen inte har en chans att anpassa sig. Det kan få konsekvenser som inte går att reparera över överskådlig tid.

Läs hela artikeln här >>