Sjöfartsgruppen
Sjöfarten påverkar havet på flera sätt. Emissioner till luft och hav, utnyttjande av fysiskt utrymme, oljeföroreningar och buller är några exempel. Syftet med Havsmiljöinstitutets sjöfartsgrupp är att stärka och sprida kunskap om hur sjöfarten påverkar havsmiljön, samt kopplingen mellan samhällets aktiviteter och påverkan på havsmiljön.
För att nå god miljöstatus i havsområdena runt Sverige behöver den totala belastningen på den marina miljön minska. Metoder för detta är att undvika sjöfart inom miljömässigt känsliga havsområden och ställa hårdare krav på fartygens prestanda. Att skapa nya regelverk är dock en långsam process då sjöfarten primärt regleras genom internationella konventioner där tillämpning av regionala eller nationella särregler undviks.
För att minska sjöfartens påverkan på havet finns krav på åtgärder och för att ta fram dessa behövs data och vetenskapligt underlag. Havsmiljöinstitutets sjöfartsgrupp samlar kunskap om hur olika samhällsaktiviteter i Sverige och Europa påverkar miljön i Östersjön och Västerhavet, vilket ger förvaltningen underlag och möjlighet att prioritera mellan olika åtgärder.
Sjöfartsgruppens nätverk
Havsmiljöinstitutets nätverk sträcker sig över Sveriges lärosäten med breda kontaktnät, såväl inom akademi som förvaltning och näringsliv, både nationellt och internationellt. Havsmiljöinstitutets sjöfartsgrupp är exempel på en arbetsgrupp som drar nytta och utvecklas av stimulerande och givande nätverk. Sjöfartsgruppen består av representanter från universitet och myndigheter med kompetens inom olika ämnesområden. Man driver flera olika projekt, egeninitierade eller på uppdrag av förvaltning, tar fram tvär- och mångvetenskapliga analyser och synteser och sprider information om resultaten till stöd för regeringens, myndigheters och andra intressenters arbete med att förbättra havsmiljön. Internationellt samarbete sker huvudsakligen genom Helcom Maritime och genom ICES Working group on shipping impacts in the marine environment (WGSHIP).
Detta händer i Sjöfartsgruppen 2026:
- Inlagring av AIS-data: Detta sker årsvis från Sjöfartsverket i format för att stödja olika analyser för forskning om sjöfart och havsmiljö.
- Fartygsutsläpp vid tankrengöring: Fortsatta återkommande aktörs- och myndighetsdialoger för att följa upp tidigare rapporter, förslag och även Riksrevisionens synpunkter under 2024. En rättslig analys planeras för att se över ansvaret för tankrengöringsavfall i hamnar.
- Skrubberutsläpp: Fortsatt kunskapsstöd för Sverige att gå vidare i arbetet för en reglering internationellt, nu när Sverige har beslutat om förbud inom Sveriges territorialvatten.
- Förutsättningar att minska sjöfartens miljöbelastning i skyddade marina områden. Rapporten från 2025 med kartläggning av trafik och analys av rättsliga förutsättningar, kommer att följas upp.
- Aktiv myndighetsdialog om konkreta kunskapsbehov och frågor förs med Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Kustbevakning, Trafikanalys, Trafikverket, Naturvårdsverket (Havs- och vattenmyndigheten ingår redan i gruppen).
- Deltagande i ICES arbetsgrupp WGSHIP, i syfte att bygga nätverk och bidra till gemensam kunskapsutveckling globalt.
Havsmiljöinstitutets sjöfartsgrupp
- Fredrik Lindgren, utredare, Havs- och vattenmyndigheten
- Ida-Maja Hassellöv, docent, Chalmers tekniska högskola
- Kjell Larsson, professor, Sjöfartshögskolan Linnéuniversitet
- Carl Sjöberger, doktor i ekonomi med inriktning sjöfart, Chalmers tekniska högskola
- Niels Krabbe, postdoktor i internationell rätt med särskild inriktning mot marin förvaltning och reglering av biodiversitet, klimat och naturresurser inom internationell havsrätt och miljörätt, Handelshögskolan, Göteborgs universitet.
- Eva-Lotta Sundblad, vetenskaplig koordinator, Havsmiljöinstitutet (sammankallande)
- Tina Johansen Lilja, kommunikatör, Havsmiljöinstitutet