Sjöfartsgruppen

Det finns målkonflikter mellan transportpolitiska mål och flera av Sveriges miljömål. I den nationella godstransportstrategi som antogs 2018 strävar Sverige efter att ”främja en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart”. Om en överflyttning av gods innebär ökat antal fartyg eller ökad tillryggalagd distans med fartyg, kommer överflyttningen att innebära en ökad belastning på havsmiljön.

Hårdare krav krävs

För att nå god miljöstatus i havsområdena runt Sverige behöver den totala belastningen på den marina miljön minska. Vid en storskalig överflyttning av godstransporter från land till hav är det därför mycket angeläget att säkerställa att miljöpåverkan minimeras. Metoder för detta är att undvika sjöfart inom miljömässigt känsliga havsområden och ställa hårdare krav på fartygens prestanda. Att skapa nya regelverk är dock en långsam process då sjöfarten primärt regleras genom internationella konventioner där tillämpning av regionala eller nationella särregler undviks.

För att minska sjöfartens påverkan på havet finns krav på åtgärder och för att ta fram dessa behövs data och vetenskapligt underlag. Havsmiljöinstitutets sjöfartsgrupp samlar kunskap om hur olika samhällsaktiviteter i Sverige och Europa påverkar miljön i Östersjön och Västerhavet, vilket ger förvaltningen underlag och möjlighet att prioritera mellan olika åtgärder.

Sjöfartsgruppens nätverk

Havsmiljöinstitutets nätverk sträcker sig inom och utanför de inkluderade lärosätena och institutets olika arbetsgrupper bygger alla på breda kontaktnät, såväl inom akademi som förvaltning och näringsliv, både nationellt och internationellt. Havsmiljöinstitutets sjöfartsgrupp är exempel på en arbetsgrupp som drar nytta och utvecklas av stimulerande och givande nätverk. Sjöfartsgruppen består av representanter från universitet och myndigheter med kompetens inom olika ämnesområden. Man driver flera olika projekt, egeninitierade eller på uppdrag av förvaltning, tar fram tvär- och mångvetenskapliga analyser och synteser och sprider information om resultaten till stöd för regeringens, myndigheters och andra intressenters arbete med att förbättra havsmiljön. Internationellt samarbete sker huvudsakligen genom Helcom Maritime och genom ICES Working group on shipping impacts in the marine environment (WGSHIP).

Detta händer i Sjöfartsgruppen 2025:

1. Inlagring av AIS-data: Detta sker årsvis i format för att stödja olika analyser för forskning om sjöfart och havsmiljö. Under 2025 undersöks även möjligheterna till mer regelbunden analys tillsammans med Chalmers.
2. Fartygsutsläpp vid tankrengöring: Fortsatta återkommande aktörs- och myndighetsdialoger för att följa upp tidigare rapporter, förslag och även Riksrevisionens synpunkter under 2024. Framtagning av faktablad om kemiska substanser, som stöd till åklagare att använda i händelse av utsläpp. 
3. Skrubberutsläpp: Fortsatt kunskapsstöd för Sverige att gå vidare i arbetet för en reglering internationellt, nu när Sverige har beslutat om förbud inom Sveriges territorialvatten.
4. Projekt pågår för att kartlägga sjöfart i marina skyddade områden samt risker och påverkan. I arbetet ingår även rättslig analys av möjligheter att agera och rekommendationer. 
5. Aktiv myndighetsdialog om konkreta frågor med Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Kustbevakning, Trafikanalys, Trafikverket, Naturvårdsverket (Havs- och vattenmyndigheten ingår redan i gruppen).
6. Deltagande i ICES arbetsgrupp WGSHIP, i syfte att bygga nätverk och bidra till gemensam kunskapsutveckling globalt.