Internationell undersökning av havsmedvetenhet: Havet och samhället – en överblick
Under våren har Sverige, genom Havsmiljöinstitutet deltagit i en internationell undersökning om havsmedvetenhet – Ocean and Society Survey. Resultaten är intressanta och visar bland annat att det finns ett starkt stöd för marina skyddade områden i Sverige, att svenskarna är bekymrade över miljötillståndet i havet och tycker att det är viktigt att barn och unga får undervisning om havet i skolan. Det internationella resultaten pekar också på en oro över havets tillstånd, men också att man är beredd att förändra sin livsstil för havets skull.
De länder som ingår i undersökningen är Brasilien, Bulgarien, Cypern, Finland, Frankrike, Irland, Kanada, Norge, Spanien, Storbritannien, Sverige och USA. Ett urval av resultaten för hela undersökningen presenterades under FN:s internationella havskonferens i Nice i juni 2025. Ambitionen är att undersökningen ska kunna genomföras i fler länder över hela världen och även inkludera ytterligare länder från globala syd. Förhoppningen är att den ska bli ett återkommande inslag i arbetet med FN:s årtionde för havsforskning för hållbar utveckling för att se om det skett några förändringar under den tid som havsdekaden pågår, till och med 2030.
Undersökningens upplägg
Den enkät med totalt 30 frågor, som utvecklats av Ocean Literacy Research Community och bearbetats av oss, skickades ut till drygt 3600 svenskar. De fick bland annat fick svara på hur de såg på sin relation till havet, hur de värdesätter olika fördelar med havet i sitt dagliga liv, vilka hot mot havet de oroar sig mest över och om och i så fall hur de är villiga att förändra sin livsstil för att havet ska må bättre? Totalt kom 1054 svar in.
Frågorna var lika för alla länder som ingick i undersökningen, liksom ett antal bakgrundsvariabler om ålder, kön, utbildningsnivå osv. I tillägg ställdes fem extra frågor som vi själva fick utforma, varav några utarbetades tillsammans med vår samarbetspartner, stiftelsen Voice of the Ocean. Specialfrågorna handlade om hur viktigt svenskarna anser det är att skydda havsmiljön i Sverige genom att exempelvis bilda marina skyddade områden, hur de uppfattar miljötillståndet i våra svenska havsområden, om de som har barn känner till om barnen fått någon undervisning om havet i skolan, i vilka ämnen barn och ungdomar bör lära sig om havet samt i vilken utsträckning svenskarna litar på de informationskällor som de tar del av om tillståndet I havet.
Några resultat
De internationella resultaten pekar på flera likheter mellan länder, men också olikheter. Något som förenar är att 80 procent ansåg att företag och industrier bär det största ansvaret för att komma till rätt med problemen i havet, men bara 30 procent litade på att det de skulle ta detta ansvar. En stor majoritet är bekymrade när de tänker på havsmiljön, medan betydligt färre känner sig hoppfulla. Glädjande är att flertalet också verkar vara villiga att göra förändringar i sin livsstil för att bidra till en bättre havsmiljö. Drivkrafter bakom detta är oron för kommande generationer och känslan av att göra något bra.
De som dagligen tänkte på havsmiljön och klimatförändringar var betydligt fler i Brasilien och Spanien, jämfört med i Sverige och Finland.
Svaren på de svenska specialfrågorna visade att det finns ett starkt stöd för att skydda havet, något som också visats tidigare i undersökningar Havsmiljöinstitutet genomfört. Förtroendet för informationskällor om havet var över lag gott, men relativt många svarade "varken högt eller lågt förtroende". Fler ansåg att miljötillståndet var dåligt eller mycket dåligt i Östersjön, jämfört med i Bottenhavet och Västerhavet. En stor majoritet ansåg det vara viktigt att barnen lärde sig om havet i grundskola och gymnasium, bara ett fåtal ansåg det inte viktigt alls med undervisning om havet.
Havsmiljöinstitutet fortsätter dialogen med samarbetspartnerna inom Ocean and Society Survey för att studera likheter och skillnader länder emellan.
En rapport av resultaten kommer att tas fram.