Hållbart båtliv

Havsmiljöinstitutets arbetsgrupp för ett hållbart båtliv kommer under 2025 ha regelbundna möten för att diskutera möjliga vägar framåt i arbetet med kunskapsförsörjning för ett hållbart båtliv. Arbetsgruppen har som syfte att bidra till utvecklingen av en mer hållbar förvaltning av fritidsbåtlivet genom att sammanställa vetenskaplig kunskap inom detta område på ett lättillgängligt sätt. Gruppen består av representanter från universitet och forskningsinstitut med kompetens inom olika ämnesområden. Havsmiljöinstitutet samordnar gruppen.

Bakgrund

Hösten 2016 togs initiativet till att sammanställa vetenskaplig kunskap över de miljöeffekter fritidsbåtslivet har på kustmiljön. Resultatet; rapporten Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige bygger på samverkan av ett stort antal personer inom både universitet och myndigheter. Författarna bakom sammanställningen kommer, förutom de samverkande universiteten inom Havsmiljöinstitutet, från Totalförsvarets forskningsinstitut och Naturhistoriska Riksmuseet. Utöver medförfattarna har ett stort antal sakkunniga personer inom Havs- och vattenmyndigheten, Transportstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning samt ett stort antal länsstyrelser bidragit med expertis.

Rapporten publicerades hösten 2019 och har sedan dess kommunicerats genom seminarier och nationella konferenser, som Almedalen, Göteborgs båtmässa och på den nationella båtmiljökonferensen 2021 Framtidens hållbara båtliv.

Fritidsbåtslivets många utmaningar

Rapporten visar bland annat att en ökad utbredning av småbåtshamnar, bryggor och muddrade områden orsakar förluster av viktiga bottenmiljöer. Båttrafiken leder till uppgrumling och skador på bottenmiljön, ger betydande utsläpp av giftiga ämnen och föroreningar samt genererar undervattensbuller som stör fiskar och däggdjur. Trots att varje enskild båt och brygga har en liten miljöpåverkan gör det stora antalet att den totala effekten av båtlivet blir betydande.

Mängden motorbåtar med allt större motorer som saknar avgasrening medför att fritidsbåtar släpper ut stora mängder föroreningar, där till exempel utsläppen av växthusgaser är i samma storleksordning som utsläppen från det svenska inrikesflyget. Utsläppen av giftiga ämnen från fritidsbåtars bottenfärger är också betydande.

En stor majoritet av alla bryggor och småbåtshamnar är placerade i grunda vågskyddade områden, som är extra känsliga för störningar från båtlivet. Dessa områden tillhör kustens mest produktiva och värdefulla naturtyper, med bland annat ålgräs och andra kärlväxter, som är viktiga uppväxtmiljöer för fiskar och kräftdjur.

Metoder för hållbart båtliv

Havsmiljöinstitutet har under åren arbetat vidare under temat Hållbart båtliv, inte minst genom projektet Miljömärkning av fritidsbåtshamnar, där syftet är att med en miljömärkning och ett digitalt verktyg stödja fritidsbåtshamnar och båtägare att agera mer miljövänligt.

Havsmiljöinstitutet arrangerar vartannat år en nationell båtmiljökonferens tillsammans med Svenska Båtunionen och Havs- och vattenmyndigheten. På konferenserna ligger fokus på lösningar och åtgärder för hur båtlivet och en god havsmiljö ska kunna gå hand i hand. Den nationella båtmiljökonferensen har 2025 år temat Ren båtbotten.