Nationellt samrådsmöte 2025

Frågor som diskuterades under mötet den 20 maj 2025:

Sjöfart

Vilka bränslen som fartyg använder och vad de lastar förändras ständigt, vilket är en utmaning för beredskap vid utsläpp. Ansvariga myndigheter behöver därför ständigt vara i framkant när det gäller kunskapsläget. Det är bland annat svårt att beräkna hur stora utsläppen är när man inte vet vilka ämnen det rör sig om eller hur de beter sig. Mängdberäkningar är dock viktiga för att kunna lagföra utsläpp. Andra sjöfartsfrågor som diskuterades var behov av att identifiera vad som behöver göras, exempelvis när det gäller riskanalyser och sjöfart i marina skyddade områden. Vad står på spel om Sverige inte agerar? Ett specifikt forskningsbehov som togs upp är risk för spridning av främmande arter från sjöfart i anslutning till så kallade artificiella spridningskorridorer, exempelvis ankringsplatser och vindkraftsparker.

Styrmodellen för vatten- och havsförvaltning

Det är många aktörer som är inblandade i arbetet med vattenförvaltning och havsförvaltning vilket ger en otydlighet i vem som ska göra vad och vem som ska fatta avgörande beslut. Hur ska myndigheterna hantera målkonflikter inom lagstiftningen? Hur kan man arbeta effektivare för att nå miljömålen för vatten- och havsmiljöer? För att bemöta denna typ av frågor och effektivisera förvaltningsarbetet efterfrågades studier kring styrmodeller.

Vägledning för samverkansprocesser

Det uttryckes behov av en vägledning för utformning av samverkansprocesser med de intressenter som påverkas av vatten-, havs- och fiskförvaltning. Målet är att förbättra acceptans för förvaltningsåtgärder och i förlängningen åstadkomma en bättre regelefterlevnad. Behov av en bättre kommunikation med allmänheten för att åstadkomma beteendeförändringar diskuterades också, liksom att samarbete och koordination mellan myndigheter behövs för att information om havsmiljön ska nå ut.

Data och kunskap om effekter av fysisk påverkan

Att dela miljödata kring havsbottnar mellan myndigheter skulle underlätta flera myndigheters arbete med bedömningar av miljötillstånd, lämplighet för att bygga på specifika platser och för att uppskatta effekter av fysiska åtgärder. Delning av data om aktiviteter under havsytan (kablar, konstruktioner etc.) skulle också underlätta tillståndsprövningar och minska de resurser som läggs på undersökningar av havsbotten. Sådan delning av data kräver dock ett system som tillåter delning av säkerhetsklassad information mellan myndigheter.

Bättre kunskap om farliga ämnen

I vattenförvaltningens 6-årscykel insamlas nu bland annat information om påverkanskällor, inklusive för ämnen som PFAS, dioxiner och TBT. Underlaget är dock bristfälligt och det bör undersökas om det är lägligt att syntetisera kunskapsläget kring farliga ämnen av betydelse för vattenförvaltningen, inklusive möjliga åtgärder för rening av mark och vatten.

Under mötet samtalades även om hur myndigheternas kunskapsbehov kan finansieras. Formas informerade bland annat om det Nationella forskningsprogrammet om hav och vatten och en kommande utlysning 2025, med fokus på blå transformation i kust och hav. Betydelsen av att erhålla EU-medel för att möta havs- och vattenförvaltningens kunskapsbehov lyftes också. Ett stöd för att åstadkomma detta är möjligheten att erhålla skrivarmedel från Havs- och vattenmyndigheten för EU Life-ansökningar. Vissa universitet ger också stöd till forskare för att ansöka om medel för större EU-projekt.

Vid mötet diskuterades många andra aktuella frågor, till exempel befintlig och möjlig användning av AI i havsmiljöarbetet, havförsurning och utvärdering av effekter av åtgärder.

Myndigheter som fanns representerade vid mötet:

Transportstyrelsen
Sjöfartsverket
Sveriges geologiska undersökning
Havs- och vattenmyndigheten
Kustbevakningen
Vattenmyndigheten för Norra Östersjön
SMHI
Formas

En sammanställning av myndigheternas kunskapsbehov finns tillgängligt för nedladdning nedan.