På Världshavsdagen, 8 juni, publiceras FN:s globala bedömning av miljön i världshaven: World Ocean Assessment III. Rapporten sammanfattar det aktuella kunskapsläget om havets miljömässiga, sociala och ekonomiska betydelse och innehåller flera viktiga budskap:
Människors välfärd är beroende av ett friskt hav
Rapporten visar tydligt att havet inte bara är en miljöfråga. Välmående hav bidrar till matförsörjning, klimatreglering, ekonomisk utveckling, rekreation och människors välbefinnande. Förändringar i havsmiljön påverkar därför också samhället påtagligt.
Havet står under ökande press från flera samtidiga utmaningar
Klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, föroreningar och överutnyttjande påverkar havet samtidigt. Rapporten visar att dessa påverkansfaktorer ofta förstärker varandra och att havsförvaltningen därför behöver ta hänsyn till hela ekosystem och bli mer integrerad.
Kunskap och samarbete är en förutsättning för hållbara beslut
Trots stora framsteg inom forskning och miljöövervakning finns fortfarande betydande kunskapsluckor. Rapporten betonar behovet av långsiktiga havsobservationer, bättre datadelning och internationellt samarbete för att kunna följa förändringar i havet och utvärdera effekten av olika åtgärder.
World Ocean Assessment III fungerar som ett vetenskapligt kunskapsunderlag för regeringar, internationella processer och andra beslutsfattare. Målet är att stärka kopplingen mellan forskning, policy och hållbar havsförvaltning. Mer än 650 experter världen över har bidragit till arbetet, varav en handfull är knutna till svenska lärosäten. Vi ställde några frågor till två av de medverkande forskarna som Havsmiljöinstitutet har samverkan med:
Tre frågor till Lina Mtwana Nordlund, Uppsala universitet, medförfattare till kapitlet om sjögräsängar:
Lina Mtwana Nordlund är universitetslektor i miljövetenskap vid Uppsala universitet och medförfattare till kapitlet om sjögräsängar i World Ocean Assessment III. Hennes forskning fokuserar på samspelet mellan människor och marina ekosystem, havsobservationer och hur kunskap om havet kan användas för att stödja hållbar havsförvaltning. Lina är också expertmedlem i biologi- och ekosystempanelen inom GOOS vid IOC-UNESCO och global samordnare för sjögräsvariabeln inom det globala ramverket för havsobservationer, Essential Ocean Variables (EOV).
Rapporten lyfter behovet av bättre havsobservationer. Varför är det en så viktig fråga?
För att vi inte kan förvalta det vi inte förstår. Havet förändras snabbt till följd av klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, föroreningar och andra mänskliga aktiviteter. Samtidigt saknar vi fortfarande grundläggande kunskap om många marina ekosystem och hur de förändras över tid.
Havsobservationer ger oss den information som behövs för att följa utvecklingen, identifiera problem och utvärdera om olika åtgärder faktiskt fungerar. Rapporten visar att det har skett stora framsteg, men också att det finns betydande skillnader mellan regioner och att tillgången till data fortfarande är ojämn.
En viktig utmaning framåt är därför inte bara att samla in mer data, utan också att göra den mer tillgänglig, jämförbar och användbar. För att möta samhällets behov av kunskap om havet behöver vi starkare internationell samordning kring hur observationer görs, delas och används.
Vilken slutsats från rapporten tycker du är viktigast för framtidens havsförvaltning?
För mig är det tydligaste budskapet att havets hälsa och människors välfärd är nära sammanlänkade. Havet bidrar med mat, arbetstillfällen, klimatreglering, kustskydd och många andra värden som människor är beroende av. När havet förändras påverkas därför också samhället.
Rapporten visar att framtidens havsförvaltning behöver hantera ekologiska, sociala och ekonomiska frågor tillsammans. Det räcker inte att förstå hur ekosystemen förändras, vi behöver också förstå vad förändringarna betyder för människor och hur samhällets beslut påverkar havet.
Det är också därför kunskap och samarbete är så centrala teman i rapporten. Ju bättre vi förstår sambanden mellan människor och hav, desto bättre förutsättningar har vi att fatta beslut som bidrar till både friska hav och hållbara samhällen.
Vilken relevans ser du att rapporten har för Sverige?
Även om rapporten är global är många av slutsatserna högst relevanta för svenska havsområden. Vi ser samma behov av långsiktiga observationer, tillgängliga data och samordning mellan olika aktörer för att kunna följa förändringar i havsmiljön och utvärdera effekten av olika åtgärder.
Sverige har länge varit en stark aktör inom havsforskning och miljöövervakning och det är viktigt att vi inte tappar dessa förmågor utan fortsätter att utveckla det fina arbete som vi redan har gjort. Rapporten visar också att internationellt samarbete blir allt viktigare. Många av de utmaningar som påverkar våra hav som klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och spridning av föroreningar känner inga nationsgränser.
Tre frågor till Ida-Maja Hassellöv, Chalmers, som har lett arbetet med kapitlet om sjöfart:
Ida-Maja Hassellöv är professor i maritim miljövetenskap vid Chalmers tekniska högskola och har lett arbetet med kapitlet om sjöfart i World Ocean Assessment III. Hennes forskning handlar om sjöfartens påverkan på havsmiljön, med målsättningen att tillhandahålla vetenskapligt underlag för att stödja omställning till mer hållbar sjöfart. Ida-Maja bistår svenska berörda myndigheter med expertstöd rörande sjöfartens miljöpåverkan såväl på nationell nivå, som i internationella sammanhang inom HELCOM, OSPAR och IMO.
För första gången finns det ett sjöfartskapitel med i FN:s globala havsbedömning. Varför är det viktigt?
Allt mer forskning visar att sjöfart är en industri som har betydande negativ påverkan på havsmiljön. Samtidigt finns det stort utrymme att minska fartygens belastning på havet. Genom att synliggöra sjöfarten i ett eget kapitel, ökar kunskapen om behovet av omställning för att minska negativ miljöpåverkan.
Vad har varit de största utmaningarna med att koordinera ett kapitel i rapporten?
Som alltid med globala författarlag är det en utmaning att lösa online-möten i olika tidszoner, och naturligtvis är det svårt att rymma alla aspekter man önskar i ett kort kapitel. Utöver det är den omfattande granskningen en utmaning; först vetenskaplig granskning, sedan två vändor med alla FN:s medlemsländer. Inom sjöfartens arbete med miljö- och klimatanpassning händer det mycket just nu, på kort tid. Det gjorde att vi behövde revidera innehållet under vägen för att säkerställa aktualiteten, exempelvis rörande det globala arbetet med att minska sjöfartens utsläpp av växthusgaser.
Vilken relevans ser du att rapporten har för Sverige?
Svensk forskning om sjöfartens miljöpåverkan ligger i framkant globalt, och det är roligt att det återspeglas genom vår roll i rapporten. Det kan också förstärka legitimiteten Sverige redan har, då vi har tagit en aktiv roll i globala sjöfartsfora och återinvaldes 2026–2027 i internationella sjöfartsorganisationens råd.
Slutligen vill jag passa på att nämna att den fjärde internationella konferensen Shipping and Environment, som samlar både forskare och beslutsfattare, går av stapeln i Göteborg i september, vilket ytterligare befäster Sveriges ledande roll inom området.
