Sammanfattning seminarium 8 juni: Nu genomförs den europeiska världshavspakten – hur berörs havsplanering, havsövervakning och havsmiljödirektivet?

I juni 2025 antog EU-kommissionen den europeiska världshavspakten,European Ocean Pact en övergripande strategi för att skydda haven och främja en hållbar blå ekonomi. Strategin samlar EU:s havsrelaterade arbete, från miljöskydd och forskning till sjöfart och internationellt samarbete, i ett gemensamt ramverk. Europeiska rådet har bekräftat arbetet genom rådslutsatser (se pdf-bilaga).

För att säkerställa att världshavspakten genomförs tar EU-kommissionen nu flera initiativ. Dels utvecklas en havslag, Ocean Act, med en revidering av havsplaneringsdirektivet och ett initiativ om havsövervakning. Dels tar kommissionen bland annat initiativ för en revidering av havsmiljödirektivet. Det pågår just nu intensiva diskussioner om behov av förändringar, samt möjligheter till regelverkets utformning och inriktning. Processen med en relativt kort tidsplan; EU-kommissionen ska lansera Ocean Act i slutet av 2026 och troligtvis gäller samma tidplan för ett förslag till reviderat havsmiljödirektiv. I detta skede är forskarsamhällets kunskap och engagemang särskilt viktigt och möjligheter finns att delta genom olika remissrundor.  

Syftet med Havsförvaltningsakademins seminarium den 8 juni var att, utöver skapa utrymme för dialog och kunskapsutbyte, ge en aktuell bild av världshavspaktens genomförande och den pågående politiska processen i EU samt belysa Sveriges ståndpunkter gällande världshavspakten och ambition att bidra till utvecklingen.

Dagen inleddes med en digital presentation från Judith van Leeuwen, professor i statsvetenskap vid Wageningen University i Nederländerna, som gav en överblick över den pågående processen i EU och reflektion över de förändringar som nu tar form. Hon menade att EU:s världshavspakt verkliga förändringspotential ligger i om den kan bidra till att utveckla hur havet styrs, inte bara genom nya regelverk, utan också genom att påverka maktförhållanden, kunskapsunderlag, värderingar och de grundläggande spelreglerna för havsförvaltningen. Judith betonade att en central fråga är om initiativet kan stärka samverkan mellan olika delar av förvaltningen i en tid präglad av ökade geopolitiska spänningar och omprioriteringar av resurser till säkerhet och försvar. I detta arbete har samhällsvetenskaplig forskning en viktig roll som en kritisk och konstruktiv röst, menar hon.

Därefter tog Daniel Westlén, statssekreterare vid Klimat- och näringslivsdepartementet, som redogjorde för initiativ och arbeten som Sverige har genomfört de senaste åren. Han lyfte regeringens satsningar på marint områdesskydd, den nystartade utredningen av sjöfartens påverkan i skyddade områden kring Gotland, det utökade trålfiskeförbudet i Östersjön samt förbudet mot utsläpp av skrubbervatten i svenskt sjöterritorium.

Westlén beskrev världshavspakten som en viktig vägvisare för EU framtida havspolitik. Han betonade att havets hälsa måste vara utgångspunkten för allt från marina näringar och innovation till havsförvaltning och utveckling av kustsamhällen. Samtidigt lyfte Westlén behovet av ett tydligare helhetsperspektiv, där sambanden mellan land och hav får större utrymme i arbetet med exempelvis övergödning.

Från Havs- och vattenmyndigheten gick utredarna Joacim Johannesson och Karin Pettersson igenom de centrala dragen i den pågående processen om havsplaneringsdirektivet, havsövervakning och havsmiljödirektivet, kopplat till både Ocean Pact och Ocean Act. Myndigheterna har framfört svenska synpunkter vid flera riktade konsultationer. En fråga har avsett om mål avseende havsmiljöns status ska vara bindande. Konsultationsprocesserna avslutas den 16 juli och därefter kommer arbete ske inom kommissionen med att ta fram de förslag som förväntas komma i slutet på 2026.

Under eftermiddagens panelsamtal fördjupades diskussionen kring vilka möjligheter och utmaningar som väntar när ambitionerna i Ocean Pact ska omsättas till konkret politik och förvaltning. Johanna Fox från WWF välkomnade den höga ambitionsnivån, men betonade att framgången ytterst kommer att avgöras av om initiativet leder till tydliga mål, lagstiftning och uppföljning. Utan konkreta verktyg riskerar ambitionerna att stanna vid goda intentioner.

Martin Sjöberg från IVL Svenska Miljöinstitutet lyfte att havsförvaltningen i allt högre grad kommer att handla om restaurering av redan påverkade miljöer, inte bara om att skydda det som finns kvar. Han uttryckte en förhoppning om att Ocean Pact ska bidra till verklig förändring och inte fastna i administrativa processer.

Brita Bohman från Stockholms universitet såg stora möjligheter i den ökade samordningen mellan olika politikområden, men pekade samtidigt på svårigheten att omsätta breda europeiska ambitioner till konkret nationell lagstiftning och praktiskt genomförande. Hon lyfte också havsplaneringens potential som arena för tidig dialog mellan olika intressen.

John Tumpane från Formas betonade vikten av att beslut fattas på vetenskaplig grund och menade att Ocean Pact kan bidra till att stärka kopplingen mellan forskning och politik. Samtidigt framhöll han behovet av att olika direktiv samspelar bättre och att resurser avsätts för att genomföra de åtgärder som krävs.

Lars Arneborg från SMHI efterlyste ett tydligare klimatperspektiv i havspolitiken och uttryckte förhoppningar om att Ocean Pact ska bidra till ett ökat internationellt samarbete kring gemensamma utmaningar.

Trots olika perspektiv fanns en tydlig samsyn i panelen. Havets utmaningar är komplexa och sammanlänkade och förvaltningen kräver bättre samordning, tydligare mål, tillräckliga resurser och ett starkare kunskapsunderlag. Om Ocean Pact, och den kommande Ocean Act, ska lyckas måste det inte bara formuleras visioner för framtiden – utan också skapas förutsättningar för att omsätta dem i praktiken.

Seminariet visade att den europeiska världshavspakten och den kommande Ocean Act befinner sig i ett tidigt men avgörande skede. För Havsförvaltningsakademin utgör detta startpunkten för en utveckling som kommer att få stor betydelse för framtidens havsförvaltning, och som vi kommer att fortsätta följa, diskutera och bevaka under de kommande åren.
 

Som en del i EU-processen inför Ocean Act pågår en så kallad public consultation med deadline 16 juli. Här finner du bakgrundsinformation och hittar enkäten med rubriken: Revision of the Maritime Spatial Planning Directive/the Ocean Act