Lunchseminarier: Lärdomar från genomförandet av vattendirektivet
Havsförvaltningsakademin bjuder under vintern 2026/2027 in till en serie digitala lunchseminarier om erfarenheter och lärdomar från genomförandet av EU:s vattendirektiv. Med utgångspunkt i förvaltningens roll, organisation och resurser ställer vi frågan: vad har vi lärt oss – och vad behöver vi ta med oss i det fortsatta arbetet?
EU:s vattendirektiv har som mål att alla vattenförekomster i Europa ska ha uppnått god status senast år 2027. När tidsfristen nu närmar sig står det klart att målet inte kommer att nås fullt ut, även om vissa kustvattenområden har fått en förbättrad status.
Efter många års arbete finns samtidigt omfattande erfarenheter att ta vara på. Vad har fungerat och vad har hindrat eller försvårat genomförandet? Hur har förvaltningens organisation, ansvarsfördelning och tillgång till resurser påverkat resultaten – och vilka lärdomar kan bidra till ett mer effektivt arbete framöver?
Under seminarieserien belyser Havsförvaltningsakademin dessa frågor ur flera perspektiv – från lokal och regional nivå, till nationell förvaltning och EU-nivå. Genom presentationer och diskussioner vill vi skapa utrymme för kunskapsutbyte och gemensam reflektion kring vad genomförandet av vattendirektivet kan lära oss om framtidens vatten- och havsförvaltning.
Om seminarierna:
Seminarierna genomförs digitalt varannan vecka under vintern 2026/2027. De riktar sig i första hand till medlemmar i Havsförvaltningsakademins nätverk, men även andra med intresse för vatten- och havsförvaltning är välkomna att anmäla sig.
Välkomna!
12 november, kl. 12:15–13:00
Åtgärdsprogrammens funktion – rättslig styrning mot miljömål och miljökvalitetsnormer?
Lena Gipperth är professor i miljörätt och prodekan på Juridiska institutionen vid Göteborgs universitet. Lenas huvudsakliga forskningsområden rör miljöjuridik med ett särskilt fokus på havs- och vattenförvaltning samt biologisk mångfald. Lena är även med i styrgruppen för Havsförvaltningsakademin och är först ut med att hålla en presentation i vinterns seminarieserie. I Sverige förbereds nu den fjärde omgången åtgärdsprogram för att nå ramvattendirektivets mål om god vattenstatus. Men vilken rättslig funktion fyller dessa och vilken förmåga har de att styra mot uppnåendet av miljömål och miljökvalitetsnormer? Lena ger i sin presentation en tillbakablick av åtgärdsprogrammens funktion hittills och diskuterar möjlig utveckling framåt.
>> Anmäl dig till seminariet här!
26 november, kl. 12:15–13:00
Aron Westholm: Fysisk påverkan i kustvatten – miljökvalitetsnormer i samspel och konkurrens
Aron Westholm är biträdande universitetslektor i offentlig rätt med inriktning mot miljörätt vid Göteborgs universitet. I sitt arbete fokuserar han på samspelet mellan administrativa system och naturmiljön, primärt inom det marina området. Aron Westholm är medförfattare till den nyligen publicerade rapporten från Havsmiljöinstitutet Orsaker till genomförandeunderskott av åtgärder som ska skydda kustvatten mot fysisk påverkan, där han beskriver problematiken med hur Havsmiljödirektivets regler inte tillämpas i de aspekter där ramvattendirektivet redan täcker ärendet. I sin presentation för Havsförvaltningsakademin kommer han prata om hur miljökvalitetsnormer som rör fysisk påverkan tillämpas i detaljplaneärenden och vilka konsekvenser överlappningen mellan vatten- och havsförvaltningens normer kan få för åtgärdsarbetet.
>> Anmäl dig här!
10 december, kl. 12:15–13:00
Niklas Holmgren: Samverkan per avrinningsområde räcker inte för att klara övergödningsmålen – tillsyn, prövning och ekonomiska incitament nödvändiga
Niklas Holmgren är strateg vid vattenmyndigheten för Södra Östersjön och ansvarar för att samordna åtgärdsprogrammen mellan de fem vattenmyndigheterna. I sin presentation talar Niklas om vikten av samverkan på lokal nivå, men hur den saknar mandat, resurser och verktyg för att driva de storskaliga förändringar som krävs. Övergödning är ett nationellt problem som behöver hanteras med ett helhetsperspektiv. Trots att det 2026 finns 50 åtgärdssamordnare har genomförandet av åtgärder inom bland annat jordbrukets miljöstöd och LOVA inte ökat i motsvarande takt. Delåtgärdsprogrammet Övergödning för egentliga Östersjön fokuserar därför på tillsyn, prövning, rätt åtgärd på rätt plats, dagvattenplanering och prioritering av frivilliga åtgärder. Läs mer: Brister i genomförda jordbruksåtgärder mot övergödning
>> Anmäl dig här!
14 januari, kl. 12:15–13:00
Henrik Josefsson: Deltagande och rättslig kontroll i vattenförvaltningen
Henrik Josefsson är universitetslektor i miljörätt på Juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Hans forskning är inriktad på miljörättsliga frågor, ofta i gränssnittet till andra vetenskapsområden, såsom ekologi, ekotoxikolog, miljöekonomi och kärnkraftsrelaterad forskning. I sin presentation tar Henrik upp om hur beslut om miljömål och åtgärdsprogram enligt ramvattendirektivet och det marina direktivet inte är riktade direkt till enskilda individer eller företag, men ändå kan få betydande konsekvenser för dem. Hur ser det ut med möjligheten att få sådana beslut rättsligt prövade? Och vad har det för betydelse för effektivt genomförande och legitimitet i vattenförvaltningen?
>> Anmäl dig här!
21 januari, kl. 12:15–13:00
Markus Hoffman: Vattenförvaltningen utifrån ett lokalt perspektiv
Markus Hoffman arbetar som hållbarhets- och vattenexpert på Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). I sitt arbete är han engagerad i frågor som rör jordbrukets miljöbelastning, med ett särskilt fokus på att minska övergödning i svenska sjöar, vattendrag och hav. I sin presentation pratar Markus om hur det fysiska åtgärdsarbetet sker lokalt, men att myndigheter inte alltid samordnar planering och vidtagande av åtgärder. Från ett lokalt perspektiv kan den splittrade organisationen av förvaltningen och åtgärdsarbetet medföra merkostnader samt att vi missar möjligheten att ta tillvara lokal kunskap och engagemang. En ökad samordning på lokal nivå kan således medföra vinster både för den enskilde markägaren och samhället.
>> Anmäl dig här!
28 januari, kl. 12:15–13:00
Helle Tegner Anker: Avtal om omställning av det danska lantbruket - ett sätt att genomföra vattendirektivet och nå Danmarks klimatmål
Helle Tegner Anker arbetar med miljörätt i bred bemärkelse och är för närvarande involverad i forskningsprojektet TRANSFORM, som särskilt fokuserar på att bidra till en hållbar omställning av det danska landskapet, bland annat inom ramen för den gröna trepartsöverenskommelsen (Grøn Trepart) från 2024. I juni 2024 slöt den danska regeringen ett avtal med lantbruksorganisationen Landbrug & Fødevarer, Danska Naturskyddsföreningen, ett antal fackförbund, Dansk Industri samt Kommunernas Landsforening, som syftade till att minska utsläppen av växthusgaser från jordbruket samt säkerställa bättre förutsättningar för natur, biologisk mångfald, vattenmiljö och dricksvatten. Parterna kom överens om en rad åtgärder, bland annat en grön markfond på 40 miljarder danska kronor, som tillsammans med ytterligare en fond på 10 miljarder danska kronor, skulle användas för strategiska markförvärv för att minska kväveutsläppen och omvandla jordbruksmark till skog och naturområden samt insatser för att minska kvävetillförseln i de syrefattiga danska fjordarna. Avtalet är omdiskuterat i Danmark, frågan är om det inspirerar eller avskräcker Sverige från liknade åtgärder?
>> Anmäl dig här!
11 februari, kl. 12:15–13:00
Irina Mancheva: Vattendirektivets implementering – ett tvärsektoriellt och jämförande perspektiv på styrning
Irina Mancheva är biträdande universitetslektor på Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet. Irinas forskning fokuserar på EU-policyimplementering, sektorsövergripande förvaltning av naturresurser och samverkansprocesser. EU:s vattendirektiv förutsätter samordning mellan sektorer med olika mål, intressen och styrformer, vilket innebär betydande utmaningar för implementeringen. Irinas presentation tar sin utgångspunkt i skogsvattnet, där skogsbrukets och vattenförvaltningens skilda mål och styrlogiker behöver samordnas. Perspektivet vidgas därefter genom en jämförelse mellan Sverige och Finland, som visar hur likartade utmaningar hanteras på olika sätt beroende på förvaltningssystemens institutionella förutsättningar.
>> Anmäl dig här!
